nunofagun

Alla inlägg den 4 december 2018

Av nunofagun - 4 december 2018 08:15

I min tidiga ungdom jobbade jag i en ganska hård företagskultur. Att äta lunch ansågs mesigt. Det sades rakt ut att övertid gjorde man av lojalitet mot arbetsgivaren utan att kräva ersättning för det. Fast det yttersta tecknet på att man var tuff nog var ändå att springa halvmara utan att träna. Andtrutna och ledbrutna gick de i mål, mina kollegor, stolta över att inte ha gjort en enda kilometer i löpspåret innan.

 

Jag var som alla andra, förförd och hänförd av företagskulturen och av mig själv, som var så stark och duktig. Det är svårt att ha vidvinkel när man befinner sig i maktens centrum. Kanske går det heller inte att vara delaktig om man gör det. I backspegeln ser jag tydligt hur galet det var. Att inte äta lunch eller ta betalt för det arbete man gör är korkat. Att inte träna inför en prestation är dessutom farligt. Vi som lever i i-landssamhällen verkar tro att vi är oövervinnerliga, att vi kan springa halvmaror, hantera konflikter och överleva större elavbrott utan att förbereda oss. Det kan bli vårt fall. Jag menar inte att man ska leva i ständig oro för att himlen ska falla ned över ens huvud, som de tappra gallerna i ”Asterix” gjorde. Men lite framförhållning när det gäller sådant som rent statistiskt troligen inträffar är gatusmart. Det tar tid att bygga upp konditionen inför ett långt löplopp. Lämpligen tränar man regelbundet för det under minst ett halvår. Man förbereder sig också genom att ta reda på hur man ska äta för att orka, hur terrängen där man ska springa ser ut och vilka kläder som är lämpliga för tillfället. På samma sätt är det med konflikter. Vi är generellt dåliga på att bråka på rätt sätt; dels för att vi inte lärt oss hur man gör, dels för att vi inte tränar på det. Krisberedskap ska vi inte tala om. Istället för att agera konstruktivt och bygga upp ett nödförråd som räcker i 72 timmar – samhället har ingen skyldighet att gå in tidigare – reagerade människor med ängslighet när information delades ut och verkade mest vilja bagatellisera riskerna med vårt sårbara sätt att leva.

 

Några halvmaror tränar jag inte för, emedan jag ogillar att springa om jag inte måste. Ett nödförråd har jag, som förr eller senare kommer att behövas. Jag laddar också inför en konflikt som är på gång genom att förbereda svar på frågeställningar som jag vet kommer upp. Livet är inget genrep, man får aldrig en andra chans. Men man kan genrepa på en hel del av det som ingår i det, så att det inte tar en med överraskning.

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se